Knäckigt värre!
Enda sedan barnsben har knäckkokandet innan jul alltid varit en årlig återkommande tradition som jag har svårt att bryta. I år var inget undantag! Man SKA stå där och röra i grytan fast det egentligen inte behövs medan det doftar helt underbart av grädde, sirap och socker och man sakta ser smeten tjockna med slevens rörelser.
Man SKA bränna sig lite, göra "kulprovet" fast man vet att det inte ens är i närheten av att lyckas, hälla ut alldeles för mycket smet på plåten eftersom man missbedömt antalet utställda knäckformar med ca minus hundra... och provsmaka innan det har stelnat.
Det tillhör!
Vi fick gjort några härliga apelsiner med nejlikor i också. Det doftar ju så ljuvligt och är ungefär så lång tid jag orkar koncentrera mig på småpilligt arbete :/ Haha!
Glögg med äppelsmak, julmusik, lussebullar och pepparkakor och så vidunerligt trevligt sällskap förstås! Lite sångtävlingar hanns också med! En toppenkväll med andra ord!
- mums!
