Tänkvärt...
Om att hitta sig själv bakom destruktiva beteenden...
Döda fredagsmyset!!!
Måste det vara fredag för att man ska få unna sig något gott?
Måste det vara fredag för att lyckas samla vänner och familj att umgås tillsammans?
Och måste man rutinmässigt göra samma saker helg efter helg...?
Varje fredag eftermiddag fylls parkeringen utanför Maxi här i byn med hundratals bilar. Människor i bilar med fredagsmys-sugna (och trötta...) familjer, partysugna ungdomar och ensamma pensionärer som kanske hoppas på besök av sina barn och barnbarn till helgen. FÖRVANTANSFULLA människor som efter en tröttande arbetsvecka förtjänar sin chipspåse, sina 2 kg lösgodis, Tacoskalen och alla tillbehör...
Var är majsen???
Och gräddfilen?
Var är... barnen...???
Man planerar sin helg och fyller varukorgar och vagnar till bredden med lite allt möjligt som man egentligen inte behöver... Kanske bråkar litegrann om ditt och datt, köper för mycket skräpmat och snacks bara för att man åker och handlar HUNGRIG...
Och Gud nåde den som rubbar rutinerna och föreslår något annat än "det gamla vanliga"! Han blir nedröstad med en gång...
Taaaaaaaaccccoss.. Vi måste ha tacos till fredagsmyset! Det hör till!
Jag HATAR tacos...
Inte för smakens skull utan för principens skull. Ingen fredag utan tacos??? Att bryta den trenden kan nog innebära stort nederlag i många familjer.
Vanor, struktur och traditioner är säkert bra på många sätt men ibland hamnar fokus helt fel. Man fokuserar på en VANA eller OVANA och då blir det lätt SLENTRIANMÄSSIGA BETEENDEN som styr oss. När allt går på rutin måste man stanna upp och tänka efter! Farligt farligt! Trist trist!
Trevlig helg vänner!
Fotbollsträning, friidrottsträning, pianolektioner, fiollektioner, karateträning...
Jag är av den åsikten och önskan att barn ska få lov att prova lite olika fritidssysselsättningar under sin uppväxt. Det är viktigt för att de ska få insikt och klura ut vad de verkligen tycker intresserar dem. Med denna min önskan kommer ett par stora problem. UTBUDET av aktiviteter idag är ENORMT! Det blir svårt att välja och det går även "mode" i olika aktiviteter. Efter Let´s Dance skulle alla börja dansa, olika kändisar påverkar, efter stora idrottstävlingar märker säkert föreningarna en våg av nya medlemmar osv...
När jag var liten fanns det bara gymnastik, kyrkans barntimmar och så förstås några av de traditionella sporterna. Men på behörigt avstånd hemifrån då jag växte upp i en liten by.
Idag kommer representanter från olika klubbar och föreningar på besök i skolklasserna, marknadsför sina aktiviteter och vill värva medlemmar. Detta har dubbla bottnar då barnen gärna vill ha en fartfylld fritid och träffa sina vänner på en aktivitet. Dessutom är det bra att aktivera barnen så att alla stillasittande aktiviteter vid tv och dator får mindre uppmärksamhet ett tag. MEN det blir även svårt för barnen att välja vilken av alla dessa fantastiska akiviteter som det ska välja. Barnen vill "göra allt" och även föräldrarna får beslutsångest och har kanske ibland svårt att säga nej. Det blir lätt stressigt att hinna med allt rent logistiskt. Läxor och snabbmat pressas in i ett i längden ganska ohållbart, fullspäckat schema som ingen är speciellt nöjd med egentligen. Föräldrarna förvandlas mer eller mindre frivilligt till taxichaufförer med knappa tidscheman...
Jag säger inte att det är så i ALLA familjer men jag tror att det är ganska vanligt...!
Efter "Fairytale"-succén med Alexander Rybak ville min dotter inte helt oväntat börja spela fiol... Jag lät henne börja och hade nog en ganska förväntansfull inställning till det hela eftersom musiken alltid legat mig varmt om hjärtat. När hon för tredje gången stod utanför dörren till fiollektionen förstod jag på allvar att det skulle bli den sista gången hon stod där. Fiol var helt enkelt inte hennes grej. Så där har det fortsatt, vissa saker har hon fastnat för andra har hon bara varit en gång på prov för att känna av och redan då bestämma sig.
Det handlar om ansvar och att slutföra!
Om det varit så att hon verkligen anmält sig till en klubb eller förening och börjat delta i undervisning så har jag alltid haft ett "krav" på att hon även om hon tröttnar halvvägs, i största möjliga mån ska försöka fullfölja projektet terminen ut i alla fall. Dels för att det ger en möjlighet till mer eftertanke inför beslutet. Är hon helt säker här? Dessutom kanske hon tänker efter lite mer nästa gång innan hon ska välja aktivitet. Vill jag verkligen det här? Mer en en gång? VARFÖR vill jag det här? För att mina kompisar är där eller för att jag verkligen vill lära mig detta? För att det är coolt? Eller för att jag verkligen VILL?
Dessutom tror jag det är nyttigt att fullfölja ett projekt även för ett barn. Det är klart att man inte ska tvinga någon att göra något som är skadligt eller dyl. Men att försöka kämpa och ta ansvar för sina beslut är nog inte helt fel.
Idag när dottern för andra gången skulle gå på karateträning sa hon:
- "Mamma, jag har funderat nu och jag vill inte gå på den där karaten egentligen. Det finns annat jag tycker är roligare. Men eftersom jag var så ivrig och envis med det här så vill jag betala anmälningsavgiften med mina egna pengar... För du vet mamma... Jag vill växa upp och bli en förståndig kvinna...!
Jag kunde inte svara annat än:
- "Jag ser framför mig en ung mycket förståndig kvinna redan, fortsätt så, så kommer du FÖRBLI en förståndig kvinna oavsett ålder"!
Moments...
Om att bygga vänskaper i vuxen ålder!
Som barn hörde nog de flesta av oss någon förälder som vid lekplatsen eller stranden sa:
- "Men gå fram och prata med flickan eller pojken där så kan ni bli vänner..."
Var det verkligen så enkelt?
Jag minns att man tvekade. Jag minns att man var lite osäker och man visste inte riktigt hur man skulle närma sig, vad man skulle säga osv.
Man började lite försiktigt med :
-"Hej... Vad heter du...?" och kanske -"Ska vi leka..?"
Sedan löste sig resten för det mesta av sig själv.
I vuxen ålder kanske det är lite mer komplicerat ibland. Visst handlar det om personlighet och hur lätt eller svårt man har för att ta kontakt med nya människor. Det är väldigt individuellt. Men det handlar även om andra saker.
Kanske är det lättare att närma sig någon som har liknande intressen men det behöver inte alls vara så.
Detta stora ämne ATT HITTA RÄTT PARTNER kan ju vara otroligt svårt i vuxen ålder. Kanske blir det svårare ju äldre man blir. Man är inte lika anpassningsbar och bär ofta stora tunga stenar i sitt känslo -och erfarenhetsbagage... Mycket bygger på RÄDSLA. Rädsla att bli sårad, rädsla att misslyckas på olika sätt.
Men även att hitta NÄRA, ÄKTA VÄNNER är ibland också väldigt svårt. Jag kan räkna på fingrarna på min ena hand de vänner jag har fullt förtroende för... Det är säkert samma för er också.
Alla vill vi ha någon att tycka om, någon som frågar hur vi mår, någon som bryr sig om, någon som på ett kravlöst sätt uppskattar oss för dem vi är som fungerar som ett skydd mot omvärlden som vi alltid kan vända oss till i alla väder, även när det stormar.
När det gäller vänskap handlar det om att känna sig uppskattad, älskad, avslappnad och att känna samhörighet och tillit.
När det gäller kärlek handlar det om att känna allt det där som vänskap innehåller MEN även attraktion, glöd och en önskan om att dela allt med den personen.
Så här tror jag:
"Den männska som ärligt och kravlöst utan minsta krav på motprestation får dig att blomstra, känna dig trygg, lycklig och älskad och som du känner tillit, ödmjukhet och respekt inför.
Som kan uppskatta dina positiva egenskaper och förstå dina personlighetsdrag och som har tillräckligt med självinsikt för att FÖRSTÅ dig och KAN och VILL lära sig något av detta för att själv växa som människa men som även kan förstå och acceptera de negativa personlighetsdragen i din personlighet. Den person som DU känner likadant inför och kan ge tillbaka lika mycket som du får (så att vågen tippar över så lite som möjligt åt något/någons håll). Den personen ska få ditt hjärta!
Man kan prata om jämlikhet i många olika avseenden men den viktigaste jämlikheten tycker jag är denna.
Ett förhållande bör handla lika mycket om personlig utveckling som lust och glöd. Med lika rätt till uppbyggelse, bekräftelse och trygghet! Då har man hittat rätt"!
Källa: Hanna Drottz, 2012
En av min dotters vänner uttryckte sig vid ett tillfälle så här om kärlek:
-"När man är kär vill man bara vara med den personen hela tiden och man blir glad när man ser personen".
Förälskelse är galenskap och energi...
Läs detta utdrad ur Illustrerad Vetenskap nr3/2005
Förälskelse, kärlek och vikten av ett fungerande sexliv:
"Det är ingen naturlag att man skall ha genomlevt en förälskelse för att kunna leva ihop med en annan människa resten av sina dagar. Under och efter könsakten ökas kroppens testosteronproduktion, som främjar produktionen av dopamin, förälskelsehormonet. Oxytocin, som frisätts under orgasmen, ökar välbefinnandet under efterföljande kel och smek och knyter paret tätare samman. Med tiden kommer man att odla fram ömsesidig respekt och beroendekänsla. Detta är intressant, när man betänker att kanske merparten av alla parförhållanden i världen är arrangerade utan hänsyn till förälskelse. Även om det långtifrån gäller alla, så anger många av dessa par att de älskar varandra, och att känslan blir starkare med tiden".
"Här i västvärlden odlar vi omvänt tanken att förälskelsen är det rätta sättet att bilda par. Trots det får många problem i samlivet efter ett par år, och ofta är bristande sexlust en väsentlig orsak. Den stormande förälskelsen är för länge sedan över, och vardagen framstår som grå och oromantisk. Varför detta sker vet forskarna inte exakt. Kärlekshormonerna borde fortfarande fungera, men kanske produceras oxytocin och vasopressin inte längre i så stora mängder, eller också har kroppen efterhand vant sig vid de höga koncentrationerna".
"Parterapi kan rädda ett förhållande på fallrepet. Den senaste forskningen tyder dock på att man kanske också kan gå tillväga på ett annat sätt, nämligen att se till att ha så mycket sex som möjligt, i hopp om att få just den hormonkick man saknar. För kvinnan ger samlaget en bonus. Sädesvätskan har nämligen visat sig vara ett hormonellt kärlekselixir".
"I mannens sperma finns en hel cocktail av hormoner, som ger kvinnans humör ett lyft".
Källa: Illustrerad Vetenskap nr 3/2005
Och så lite statistik...
Befolkningsstatistik 2011 - civilståndsändringar.
Under förra året gifte sig 47 564 par, vilket är en minskning med 3 166 par jämfört med 2010.
Sedan slutet av 1990-talet har antalet giftermål generellt sett ökat och har under de senaste åren legat på en snittnivå runt 50 000 giftermål. Som mest giftassugna var svenskarna under 1989, då förändringar i änkepensionen bidrog till att nästan 110 000 par gifte sig.
Även skilsmässorna minskade jämfört med 2010. Under 2011 skilde sig 23 388 par, vilket var en minskning med drygt 200 par.
Alla dessa omaka strumpor...
Omaka strumpor efter VARJE tvätt.... Helt otroligt...! Hur har NI det???
Full koll på alla strumpor och vantar? Inga omaka par någonstans...???
Jag fick ett mail...
Det är många som skickar mail till mig när de läst mina blogginlägg.
Jag läser ALLA mail och jag läser även ALLA kommentarer som skickas till mig på bloggen.
MEN jag publicerar långt ifrån alla. Dessa mail och kommentarer är av mycket skiftande karaktär och även om jag anser mig hyfsat liberal och öppensinnad och tycker om att diskutera allt mellan himmel och jord så tycker även jag att det går lite över gränsen ibland.
Någon har till exempel lite rart frågat mig om min syn på SEX och det har jag ingenting emot att diskutera!! Det är en naturlig del av livet som är väldigt viktig!! Tabun runt ämnet är på tok för många... Tyvärr...
Jag diskuterar gärna detta ämnet men jag vill göra det på MITT SÄTT och kommer kanske inte att svara på långa listor av frågor som skickas till mig utan mer föra samtal om detta med er på ett annat sätt.
Sen finns det en dom som vill:
testa mig,
de som vill utmana mig,
de som försöker trigga igång något speciellt...
Jag läser även Era mail och meddelanden men meddelar att jag har ganska mycket skinn på näsan..!
Jag måste ha parkettgolv, helkaklat badrum och ny bil... annars döööör jag! Eller...???
Funderar extremt mycket över begrepp som VÄLFÄRD, FATTIGDOM, LEVNADSSTANDARD och EXISTENSMINIMUM. Funderar på vad det innebär för oss idag var och en.
Speciellt intressant just nu är hur vi i SVERIGE idag relaterar till dessa begrepp och jag försöker analysera hur mina vänner och bekanta uppfattar och relaterar till dessa begrepp.
Personligen anser jag att vi är väldigt bortskämda och mycket idag handlar tyvärr om ytlighet och bekräftelse.
Man blir bedömd utifrån hur man bor, vilken bil man kör, vilka kläder man bär och inte minst vilket arbete man har.
Just arbetsfrågan är intressant i sig. När man träffar en person för första gången lyder nästan ALLITID någon av de första fem inledningsfrågorna:
- "Och vad jobbar du med då..."??? Den frågan är så central, så viktig och sätter liksom prägel på hela samtalet framöver och ger någon slags falsk men trygg identitet till den som svarar. Man bedöms utifrån det arbete man har.
Jag tycker det vore betydligt mer intressant att få en fråga om mina intressen, det berättar så mycket mer om mig som person än vad mitt arbete går ut på. Oftast är det så i alla fall...
Vi har förmånen att välja i Sverige. Yrke, bostad, bil, kläder osv. Fattigdom innebär en BEGRÄNSNING av allt det där. Men vi har det trots allt ganska bra och det är tryggt och fint på många sätt MEN...
Jag har märkt att om man vill bli "godkänd" i det svenska "lagom-samhället" så bör man ha ett visst antal kvadratmeter i hemmet att röra sig på och bostaden bör även ha en viss standard.
...övervägande ljusa tapeter, gärna med mönster i något av rummen, någon fondvägg här och där, parkettgolv eller ännu hellre klinkers med VÄRMESLINGOR.... ÅHHHH, vad folk går i gång på det!!! , helkaklat badrum (eller i alla fall en plan om att utföra en snar renovering...), bänkskiva i köket av trä eller sten, KÖKSÖ där man kan umgåååååås med ALLLLLLLA sina fantastiska vänner som man aldrig har tid att träffa för att man måste jobba över hela tiden för att ha råd med allt man bara "måste ha"... Ja, ni fattar grejen...
Sen ska man gärna också ha en speciell diet för att passa in. Gärna något hippt som GI eller LCHF. Man ska i alla fall ha PROVAT eller övervägt att prova... Då har man aldrig problem med samtalsämnen ute bland folk...
Och blir man gravid måste man dregla över en barnvagn från Urban Jungle med svängbara hjul och "extra allt" precis som inom bilindustrin finns det sju miljoner förvirrande tillval här. Färg, tyg, luftpumpade däck med coola fälgar osv osv... Att köpa en vagn på Blocket från 80-talet vågar inte många göra... Man motiverar det med att säkerheten är bättre på de nya vagnarna och de är mer lättmanövrerade med sina svängbara hjul. Jag köper självklart vissa argument men jag tror ni förstår vart jag vill komma...?!
Rikedom för mig är något helt annat. Rikedom för mig går inte att köpa för pengar! Rikedom för mig är att känna mig älskad, uppskattad och värdefull. Att vara LYCKLIG!
Lyckan finns inte i köksöar och helkaklade badrum, inte heller i värmegolv eller coola barnvagnar. Inte i 300 kvm, i speciella dieter eller i yrken som "låter bra". Inte i Corvetter, Mercedesar... Inte ens i en BMW med ganska många hästkrafter och fräcka fälgar...
Fråga mig... Jag vet!
Lycka...
Ha en underbar dag vänner och försök uppskatta det som verkligen innebär ÄKTA lycka i livet!
Gör något galet idag.. eller i alla fall något som kanske inte förväntas av er!
Vad betyder "puss", "kram" och "hjärta"???
Även detta har jag sjävklart analyserat...
Jag har märkt att om man avslutar ett mail (till motsatt kön) med "kram" så kan det tolkas lite hur som helst... Även om avsändaren inte har några djupare intentioner med "kramen" så kan det vara lite vanskligt att skicka kramar till höger och vänster. Mottagaren tolkar gärna det som ett steg mot "något mer" än vänskap. Så är i alla fall mina erfarenheter. Därför var jag ett tag livrädd för att skriva kram i slutet av ett mail etc.
MEN en "kram" kan betyda att bara jag på ett varmt och vänskapligt sätt skickar en omtanke, att jag befäster vår vänskap på ett mer tydligt sätt, att jag i detta lilla ord säger "ta hand om dig för jag bryr mig om dig". Jag kan även skicka puss eller kram till mina närmsta väninnor som avslutning på ett sms eller mail som ett slags att att befästa vår nära vänskap!
Men jag tror även att de där små avslutningsorden eller ett hjärta kan betyda att man vill närma sig något/någon på ett försiktigt sätt utan att skriva "för mycket" med risk att "göra bort sig" eller säga för mycket. Om det finns en osäkerhet inblandad.
Man skriver kanske inte: -" Jag gillar dig sååå mycket"! Man är kanske rädd för att skrämma iväg personen... I stället skickar man "puss" eller "hjärta" för att lätta upp stämningen och slippa stå för det man kanske EGENTLIGEN menar...?!!
Rart men som bäddat för missförstånd!
Rädsla... Osäkerhet... Värme... Vänskap... Kärlek...???
Sen ska man inte heller glömma en extremt viktig sak:
"Om man inte vågar stå för vad man känner och förmedla det i ett tydligt budskap så kan det vara så att budskapet inte alls kommer fram. Det ÄR svårt att läsa mellan raderna!! Och en vacker dag kan det kanske vara för sent..."
Vad tror ni?
Mammor är också bara människor...
Idag behövde jag inte salta kycklingen...
.........
Det finns något hemligt som bara mammor kan känna. Något stort som ofta har med ansvar och förväntningar att göra. Även om allting gungar runt omkring oss så förväntas vi stå där starka och stolta och fånga upp vad helst som kan tänkas falla...
Något säger oss att vi kommer att klara av att strukturera upp situationen. Oavsett hur komplicerad den än må vara!
Förväntningar är ett intressant ämne. Varifrån kommer förväntningarna?
För ödmjukhetens och tidens skull tänker jag inte ge mig ut på farligt djupt vatten idag men konstaterar kort att förväntningarna kommer från många olika håll.
Från våra barn, från våra partners, från våra föräldrar... och inte minst från OSS SJÄLVA!
Men vissa dagar orkar man inte allt det där som man orkar i vanliga fall. Vissa dagar blir det för mycket, även för mammor. Mammor som alltid fixar och donar och alltid ställer upp till 200 %. Även vi kan bli trötta, ledsna och besvikna... Och då står världen helt frågande inför detta plötsliga faktum.
Men mammor är bara människor. Med känslor, precis som alla andra.
Men vi försöker se det positivt:
"Idag behövde jag inte salta kycklingen..."
Gamla damer som vet vad de pratar om...
Vem tror hon att hon är...?
Försöker hon vara präktig nu...?
Kastar hon inte sten i glashus nu då?
Att starta en diskussion i ett känsligt ämne väcker förstås MÅNGA tankar!
Men jag är övertygad om att världen hade sett mycket bättre ut om vi hade VÅGAT prata mer om vissa saker. Saker som är tabu, saker som berör på ett lite jobbigt sätt, saker som tvingar oss att tänka efter:
VARFÖR är det så här?
Vad påverkar oss att bete oss på just det här viset?
Så länge man vet VARFÖR man gör en sak så tycker jag att man har man något slags skydd mot en alltför nedåtgående negativ spiral av tankar.
Några exempel.
Man kan göra något för sina barns skull (stanna i ett uselt förhållande)
Man kan göra något för att vinna något större (ta ett jobb man inte gillar för att arbeta sig uppåt senare, för att göra en speciell resa osv)
Detta är bara exempel på beslut som ibland tas MEDVETET men alltför ofta sker alldeles OMEDVETET. Med ett OMEDVETET "beslut" kommer ofta negativa tankar, självkänslan kan få sig en törn, man får ingen uppbackning av sin partner osv.
Relationer...
Kastar hon inte sten i glashus nu då?
Alla behöver bekräftelse och vid ett reportage sa Christina Schollin något vackert. Vid en fråga som handlade om hur man vårdade ett äktenskap elelr förhållande svarade hon att:
- "Det är de som hjälper sin partner att blomstra som får det mest harmoniska förhållandet"!
Det innebär att det inte ska vara fous på EN persons liv, intresse, arbete och önskningar utan på BÅDAS! Man måste mötas halvvägs, lyfta varandra, uppmuntra varandra och hitta en bra balans. Och det har BÅDA ansvar för! Man kan inte bara sätta sig ner och vänta på att partnern ska "fixa till " ens liv. Båda har ansvar, båda måste anstränga sig, båda måste vara NÄRVARANDE i relationen.
Fundera lite över hur era relationer ser ut...
* Är ni lyckliga?
* Hjälper din partner dig framåt? (och på vilket sätt?)
* Hjälper DU din partner framåt? (och på vilket sätt?)
* Får du bekräftelse? (och på vilket sätt)
* GER du bekräftelse? (och på vilket sätt?)
Jag tycker det är ok att kasta sten i glashus så länge man har koll på hur stora stenarna man kastar är. Och att man städar undan splittret efter sig...!!!
Om tillfälliga relationer, sex, droger & överdrivet arbetande!
Jag skulle kunna skriva hur många sidor som helst om detta. Ämnet är GIGANTISKT och innefattar tusentals saker som vi alla på något sätt kan känna igen oss i. Men jag börjar lite smått här i alla fall.
Inte långt ifrån ordet BEKRÄFTELSE hittar man ordet SJÄLVKÄNSLA.
De hör ihop, tätt, tätt.
Vi vill alla känna oss omtyckta och älskade och vi är ofta livrädda att folk ska tycka illa om oss om vi inte gör som alla andra gör eller tycker samma som det stora flertalet. Att skilja sig från mängden kostar på! Att våga gå mot strömmen! Att tro på sig själv! Allt det där är inte alltid så lätt...
Alla letar bekräftelse på olika sätt och ibland kan det kanske också vara svårt att skilja BEKRÄFTELSE och IMAGE åt. Vissa människor har en stark självkänsla men lägger på en rent STRATEGISK IMAGE ibland. Det kan handla om att en person uppfattas på ett visst sätt fast personen inte alls ""står" för detta utan bara gör det till en väg mot ett större mål. DÅ handlar det inte enbart om bekräftelse och självkänsla. Jag tänker till exempel på vissa artister som målar upp en speciell bild av sig själva och som utmärker sig på ett unikt sätt osv osv. Då kan det snarare ses som ett "smart drag". Men vi bortser från denna kategorin ett tag. Just för att den är en minoritet...!
Vi återgår i stället till ämnet "Bekräftelse & Självkänsla".
Låg självkänsla visar sig ofta som känslor av nedstämdhet, ångest eller oro. Man kan känna skuld, skam, överdriven ilska, aggression eller vara extremt kritikkänslig.
Vanligt är att inte kunna lyssna, hela tiden försöka hävda sig, vara i centrum, påstridig och framfusig. Eller motsatsen, att man är blyg eller gör sig till en grå mus i bakgrunden.
Perfektionism och överdriven effektivitet är ännu ett sätt att inte känna sig misslyckade eller odugliga.
Att leta bekräftelse i tillfälliga relationer, sex, droger eller överdrivet arbetande är tyvärr hur vanligt som helst...
Ska det vara så svårt att må bra och känna att man är värd något och att man duger som man är? Vad är det som ligger till grund för den här ohälsan som så många lider av?
Vi kan väl fundera lite över detta...?!!
Den som somnar först... är tröttast...!!
- " Mamma, ska vi direkt hem.."?
- "Öh, jaa, det ska vi..".
- "Ok, bra"...
Dottern hinner inte ens komma in genom dörren ordentligt innan hon i en djup suck utbrister och vädjar till mig:
- "Mamma, när klockan är åtta, säg till mig då för då ska jag verkligen sova..."!
- "Gumman... när klockan är åtta har din mamma nog redan somnat......zzzzzz......."
En sån dag är det idag. Tröttdag!
Önskar Er alla en trevlig kväll! Och sitt inte uppe för länge.......
"Morgonstund har guld i mund" eller hur var det...?? Eller...
"Den som somnar först är tröttast"!
Skidåkning i 1 millimeter snö och after ski!
Jag vet... Det är helt galet! Det har kommit typ 1 millimeter snö... och vi tar ut skidorna...
Hrmmm jaja, vi hade kul kan jag lova!
Dottern åkte lite och sen ville jag prova hennes skidor. Hon har något mindre fötter än mig så vi skulle justera fästena litegrann... Lite meningsskiljaktigheter uppstod om huruvida vi skulle åtgära detta. Jag föreslog en idé, hon en annan och hon invände vänligt men bestämt:
- " Mamma, din idé är bra... Men MIN är faktiskt bättre"!
Jaha, där ser man... Hahaha! Älskar hennes ordförråd också. Hon pratar "inta position" och "arbeta konsekvent". Lite småcoolt (men också lite skrämmande) för att vara en tioåring...
Som sagt så testade jag också... det ser iaf ut att gå snabbt...
Avslutade med lite "After Ski" i soffan, med skön musik, tända ljus och... VARM CHOKLAD gjord på äkta kakao, riktigt socker, vispad grädde och riven choklad! Mmmmmm
Ha en UNDERBAR kväll!
Skönsång och fantastiska landskap!
God morgon på Er!
Jag hade glömt stänga av ljudet på telefonen i natt. Alla som känner mig vet att det brukar vara TVÄRTOM!!!
Antagligen var jag så trött efter allt vispande och rörande i såser i går kväll.. eller så steg vinångorna från såsen mig åt huvudet... Haha!
Det rasslade till med massa sms efter midnatt och för någon sekund fattade jag inte varför... Det kan ju innebära en viss oro när man får sms eller telefonsamtal mitt i natten. Tankarna far runt i huvudet... inbrott på jobbet, någon som är sjuk, funderingar på om man ska förbereda sig för attack... Hahaha osv.
Jag tackar i alla fall vänligast för alla rara nattliga sms! :)
Jag väcktes av skönsång i okänd tonart ;)
Prinsessan hade gjort i ordning kaffe och hjärtformade små smörgåsar. Tacksamhet och kärlek sköljde över mig och jag kände att jag fick tillbaka så mycket av allt jag själv gett av mig själv, min tid, mina galna ideér. Man förstår att man påverkar sina barn... i alla riktningar... Denna riktning tyckte jag om VÄLDIGT MYCKET!
Hon bjöd även på en helt UNDERBAR tavla som hon målat åt mig kvällen innan. Färgerna har vi fått av en väldigt betydesefull person som tyvärr inte finns med oss längre så tankarna gick till änglar.. Vi tror att du ser oss!
Tavlan gav mig flera perspektiv. Prinsessan hade döpt den till "Landskap" och jag tycker att namnet är mycket passande. Speciellt om man ser till engelskans ord för landskap, "Scenery" som ju betyder ungefär omgivning, natur, dekorationer. Hur ser ditt lanskap ut? Vilka färger är dina omgivningar målade i?
Så här är "Scenery" målad med kärlek utav änglafärger!
Love!
Nu ska jag jobba några timmar, sedan fixa och dona lite och så blir det lite firande ikväll!
Ha en fin dag alla!
Nya experiment, en isprinsessa & en frusen morsa...
Hittade delar av ännu ett experiment på diskbänken här hemma... En "lavalampa" som tydligen inte blev så lyckad..
Men den väckte mig i alla fall med tanke på färgen.
Dessa ständiga experiment och uppfinningar...!
Blev en tur till den konstfrusna bandybanan denna kväll. Dotterns fötter har vuxit så det slutade med att hon fick ta mina skridskor och jag fick stå och titta på, vifta med armarna och komma med förslag till koreografi...
Med detta faktum stod det också klart att jag inte skulle komma att ramla i famnen på någon främmande man på någon is i alla fall... Dessutom, om så hade varit fallet, hade min halsduk tyvärr inte svajat så där vackert romantiskt som på film eftersom det var ganska kallt ute och jag hade dragit åt den riktigt ordentligt och stoppat den innanför kragen på jackan för att inte frysa.. Och ingen pudersnö föll från himlen heller... Haha!
Tyckte åkningen gick ganska bra idag, Isprinsessan övade på att åka baklänges mest hela tiden och inga större vurpor inträffade! Hon tyckte vi kunde åka igen... redan i morgon...
Tyvärr ingen åkning för mig denna gång men jag hittade däremot enorma lampor/strålkastare som påminde mig om att jag inte har någon belysning alls i köket, förutom över spisen... Tänkte att de här hade varit grymma att ha i köket! Yes, där har vi mina nya kökslampor! 
.. och här åker vaktmästarna dessvärre iväg med mina kökslampor...
Får trösta mig med att göra en fin marinad i stället. Förbereder lite inför morgondagen.
I ett ganska mörkt kök.. !! :)
Önskar Dig en fantastisk kväll!
Liten våffla på kvällskvisten!
Ja, vi lyxar till det med en liten våffla ikväll!
Planerar en liten tillställning så här dagarna innan min födelsedag! God mat och trevliga vänners sällskap ser jag fram emot. Inget märkvärdigt alls men något i alla fall...
Jag brukar inte fira min födelsedag, firade inte ens min 30-årsdag. Men i år känner jag att jag gärna vill träffa mina vänner och fira lite i alla fall. Tänkte bjuda på lite mat men vet inte riktigt VAD jag ska laga... Ska lura lite på det i kväll. Angenäma problem!
Imorgon blir det massor av jobb och sen eventuellt lite skridskoåkning. Jag är superdålig på att åka skridskor. Mycket värre än Bambi på hal is men jag kan ju stå bredvid och titta på när femåringarna åker baklänges i rasande tempo stället... Haha! Men det vilar något romantiskt över det där med skridskoåkning på nåt sätt. I alla fall när man pratar DÅLIG skridskoåkning... Man ska ramla rakt in i någons armar, någon som ler och skrattar åt en och fångar upp en preciiiis innan man håller på att göra värsta vurpan... Allt medans mysiga, varma halsdukar svajar runt halsarna och pudersnö sakta faller från himlen.... Jaja, jag har sett för många filmer! Vi får se vad som händer...
Arga prinsessor och sagostund med fransk brytning!
Jag började läsa lite ur Bamse som i detta avsnitt befann sig i Frankrike. Ganska snart kommenterade prinsessan:
-"Hallå, kan du läsa med liiite mer inlevelse tack...!"
Ok, sa jag och läste sen HELA Bamse med FRANSK BRYTNING.... Jag tror jag tyckte det var roligare än vad hon tyckte.. Haha!
"Tous les genres sont bons, hors le genre ennuyeux" / "Alla sätt är bra, utom de tråkiga" Voltaire
