Kameleont

Jag blev i princip tvingad att köpa en råsaftcentrifug! Jag använde den senast i morse. Det började för flera år sedan då en av mina allra närmsta vänner kämpade som hårdast mot sin envisa cancer. Hon hade fått upp ögonen för denna apparat och gjorde dagligen sina vitaminbombade "morgondrinkar". Krafterna kom och gick men hon trodde att effekterna ändå var goda. Något färre infektioner och en fungerande mage var några av fördelarna som råsaftscentrifugen och "juicandet" förde med sig. Hon uppmanade då alla hon kände att införskaffa denna fantastiska apparat. I början gjorde jag några halvhjärtade försök att få någon slags rutin i detta men det slutade oftast med att det rann ut i sanden, mycket för att jag tyckte att rengöringen efter användandet tog så mycket tid i anspråk.

När jag sedan förra hösten fattade det ganska stora och känslomässigt tveeggade beslutet att ta en paus från mitt dåvarande arbete och i stället i princip "flytta in" hos min då mycket sjuka väninna för att hjälpa henne i vardagen den tid hon nu hade kvar, då blev morgondrinkarna snabbt en vana. Nu orkade hon själv inte längre göra dem utan jag gjorde dem och allt annat åt henne. Det blev som en ritual för oss båda. Morgondrinken skulle iordningställas! Morötter, äpplen, citron, olika sorters paprika osv. Vi trodde så starkt på det. Att det motade sjukdomar och infektioner, att det gav oss den där extra kraften vi båda så väl behövde.
 
Och det viktigaste av allt var att jag lärde mig att det handlade kanske inte egentligen om råsaftscentrifugen och vad denna eventuellt kunde hjälpa oss att åstadkomma. Det handlade om att aldrig ge upp och att inte tappa hoppet. Och att även om det kostade lite tid och engagemang så var det definitivt värt besväret ända till slutet!

Några av de här böckerna har jag läst flera gånger. Jag delar med mig av dem för att de antingen gett mig inspiration, hög igenkänningsfaktor, konstruktiva tips på förändring/förbättring, en AHA-upplevelse, eller alltihopa på samma gång! Man kan säga att alla på något sätt handlar om utveckling, affärsmässigt eller privat. Mycket nöje!

Helgens äventyr var inte direkt utsvävande. Ändå känner jag mig som 82 år gammal. Tror att en liten bacill röjer runt i min kropp o håller mig nere. Efter ett mycket angenämt besök på Restaurang Swedish Taste och en fantastisk smakupplevelse av hjort med taggsvamp och hasselnötter följt av slätvar med gravad pilgrimsmussla besökte jag Göteborgs Operan och West Side Story. Det var ett bra tag sedan jag var på opera men jag måste säga att jag verkligen fascineras av hela den miljön. Byggnaden, akustiken, kläderna, ljuset, musikerna, dansarna... Allt! Helgen fortsatte med glöggfest i trevligt sällskap, lite studier förstås och årstidsenligt julpyssel. Detta borde ju inte trötta ut mig fullständigt så jag skyller allt på bacillen nu och bestämmer mig för att - "När Slottsskogen känns som safari - först då är jag gammal..."